13 december 2013

gästbloggning: olgas odefinierbara omvärld

Gästbloggare, trevligt, kul.

Om ni undrar över namnet är det ett namn på en blogg som jag aldrig orkat starta eller driva för den delen, därför gör jag detta spännande gästspel i dessa kusiners kamp.

Historia har länge varit mitt favoritämne i skolan, men nu sedan aktör-och struktur perspektiven blev vardag i detta ämne har det förlorat sin glans. Dessa förhatliga perspektiv menar på att en struktur är något som vi alla lever inom, som vi alla påverkas av och att en aktör är en person eller en grupp personer som agerar utifrån strukturen. 

Detta gör mig arg, besviken och rädd.

Arg eftersom jag anser att alla människor om de bara skriker tillräckligt högt har möjlighet att förändra det mesta. Oavsett om det är en struktur eller idiotion med socker i sylt. Patriarkatet är en struktur men om alla lär sig i skolan att strukturer inte är något som vi kan påverka utan bara något som sätter gränser för vår tillvaro. Hur ska då någonsin ungdomar hitta motivationen att förändra något?

Jag blir besviken eftersom historian gärna vill ge oss bilden av att män har dominerat hela vår värld sedan människan började bosätta sig. Att männen i historien har varit det enda historieskapande könet. Jag har en helt annan syn på saken. Kvinnor har varit lika aktiva i historien som varenda liten man. Problemet är att det är männen som skriver historian och då kommer en inte ihåg kvinnorna längre. Är det någon som kommer ihåg namnet på den kvinnan som med fara för sitt eget liv hävdade bestämt att Gustav Eriksson Vasa minsann inte gömde sig i hennes dass inför de danska fogdeknektarna. Eller namnet på den drottning som var gift med Erik av Pommern och var den främsta faktorn till en långvarig fred i ett då krigshärjat Sverige. Tänkte väl det. Men vem vet inte vem kung Karl XII var mannen som försvarade Sverige mot den ryska björnen men på kuppen förlorade lite mer än halva dåtida Sverige?

Min rädsla kommer när jag börjar tänka på hur alla människor helt ovetandes bidrar till varandras okunskap om kvinnans historiska roll i samhället. Och att patriarkatet som struktur står ohotat. Objektifieringen av kvinnor minskar inte, våldet mot kvinnor minskar inte och hur många fler kvinnor i styrelse topparna har vi sett de senaste åren?

Vi måste bli de aktörer som förändrar strukturen. För vem ska annars göra det? En struktur måste bekämpas för en struktur begränsar oss.

Av Olga Olsson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, här kommenterar vi med respekt och utan härskartekniker tack!